Mörkläggning

I vårt fönsterprojekt så har fönstren kommit på plats och insidan är klar med listverk och foder. Utsidan väntar på bleck som Ronnies pappa har varit vänlig att hjälpa oss med och fönsterbänk är beställd.

- Ska vi sätta upp de gamla rullgardinerna? Sade Ronnie tveksamt.

Jag tittade på dem, de är svarta. De passade finfint i våra mörka gamla fönster men nu kändes det som att delvis förstöra den nya vita fina vyn som vi precis fått till.

- Vi kanske kan skaffa vita? Sade jag.

Vi tittade på Ikea. Det kostade en del att köpa nya och i den gamla uppsättningen så hade vi persienn i dörren och rullgardiner i fönstren och nu finns ingen persienn alls och därmed så kanske en rullgardin i dörren inte är helt optimalt.

Det skulle ju vara fint med mörkläggningsgardiner, sade jag lite drömmande. Jag har en särskild förkärlek till den här hotellgrejen där det hänger gardiner först och något tjockt ljusdämpande bakom.

När Ronnie och jag precis hade träffats så ville jag skaffa det så jag bad om en offert på det från Tiffanys på drottninggatan. Att sy upp gardinerna och köpa en särskild stång som hade "åka lätt" funktione skulle kosta nätta 10 000 kronor. Jag tackade snällt men sa nej tack. I vår världsbild så existerar inte gardinuppsättningar för 10 000 kronor.

Vi googlade lite på mörkläggningsgardiner. Det fanns att köpa för någon tusenlapp styck. Det är ju lite billigare men ändå inte direkt billigt. Det visade sig att Ikea haft något som hette tupplur som var åt det hållet men när vi tittade på hemsidan så fanns inget i den stilen.

- Vi åker och tittar, sade Ronnie.

När vi fått i oss middag för hela familjen i form av Ikeaköttbullar för 95 kronor så gav vi oss på gardinavdelningen. Nästan en timme senare kom vi därifrån med mörkläggningsgardiner (fyra stycken för att det skall täcka hela fönstret som är 3 meter långt),  ny takhängd gardinstång med upphängningsprylar och två tjusiga dragpinnar.

Min kära väldigt energiska make satte genast igång och börja greja. Några timmar senare försökte jag få honom att sluta så att vi kunde lägga oss men målet var för nära så vi körde på. Det verkade som om iden höll.

Då Paulina hade vägarna förbi i lördags så sattes även hon i arbete (tack tack!) och nu har vi uppsydda superfina mörkläggningsgardiner som mörklägger och ljuddämpar så det står härliga till. Detta till ungefär en tiondel av den ursprungliga offerten.

Jag är supernöjd. Nu återstår bara fönsterbrädan som är på väg och utsidan och sedan är vi klara.