Säng

Katter kan visst sova vart som helst, gärna lite trångt.

Cayenne hittade brödkorgen idag, den verkar duga fint.

Skyltar

En del skyltar skräms mer än andra.

(Klicka på bilden så blir den större).

Avlopp

Våran golvbrunn i badrummet har en tid bråkat och inte velat svälja vattnet efter att man har badat klart och proppen har dragits ut. Vi har i olika omgångar kört i lite rens kemikalier med en tillfällig lättnad som resultat, dock så har det aldrig blivit fullt bra. Jag har även köpt en spolslang på Jula som har testats med ungefär liknande resultat som kemikalier....

Igår så var jag hos en kund som jobbar med spolning av avlopp, och fick låna en riktig högtrycksspolare.

Som tur var så har de en liten som gick att lasta in i min bil.

Det tog inte lång tid innan det gurglade till och vårat avlopp blev som nytt.

Bara kolla

Erik kom ner i natt. Låg och stökade en stund (halvtimme kanske) brevid mig varpå jag bar upp honom för att kunna somna själv.

Imorse råkade jag fråga om han varit på toa då han ofta sover dåligt om magen bråkar lite.

- Nej, sade Erik i lätt förebrående ton. Jag skulle bara titta hur ni hade det. Om ni hade det bra och så.

Vänligt av honom ;-)

Kaninmannen

Gjorde min vanliga runda och tittade till de sovande barnen nyss. Johan låg inramad av mjukiskaniner. Det såg mysigt ut. Tog kort på honom med blixt - han rörde inte en min.

Skrivpaus

Just nu är jag mitt i ett jobbyte. Jobbar exakt en vecka till på min nuvarande arbetsplats. Sist jag bytte jobb på eget bevåg var 1998. Det är ett tag sedan nu. Kanske förklarar min temporära skrivpaus. Har fullt upp med att hålla ordning på framtiden och nutiden.

Hämtade barnen på dagis idag. Johans fröken berättade att när han vaknat så hade han gått ut tyst och sagt till dem fäljande:
- Jag är vaken nu, jag gick ut tyst och väcke inte de små, de behövde sova.

Allt är relativt. Man kan vara två år och stor och 41 år och liten.

Arbetsskada

Jag höll kurs igår, på en anrik advokatbyrå på Skeppsbron. Allt var precis som vanligt tills jag vid fyratiden skulle gå därifrån. De har stilig inredning. Stentrappor, valv och sjöutsikt. På vägen ut så är det ungefär fem steg ner till den enorma järndörren vilken föregås av en dubbeldörr i glas som öppnas automatiskt.

Jag tog några raska steg ner och insåg inte att jag glömde det sista så jag gick rakt ut i luften och var på väg att falla som en fura ut i gamla stan. Tog tag om det första jag nådde vilket var den exklusiva självöppnande glasdörren med kanter i stål.

Återfick balansen genom att hänga mig upp men kände att något kändes skumt. Fingret gjorde ont. Tog ett steg ut och tittade ner på handen. Mitt högra ringfinger hade en tydlig skåra på en dryg centimeter ur vilken blod mer eller mindre pulserade fram. Jag övervägde i två sekunder - gå vidare eller gå tillbaka in. Insåg att jag inte hade en chans att få såret att sluta blöda utan hjälp.

Gick tillbaka upp till receptionen för att få hjälp. Den vänliga tjejen såg lite frågande ut. Jag öppnade munnen och sade:
- Jag råkade halka i trappan och skar mig på dörren. Visade upp handen - handflatan började fyllas med blod. Jag hörde på rösten att jag darrade och kände mig både hjälplös och irriterad över att stå och blöda hos en kund,

- Oj, sade hon nervöst, du behöver nog plåster.
- Mm, sade jag, eller något mer.
- Vi går hit, sade hon och riktade mig mot gästtoaletten i närheten.

Vi gick dit, den var låst.
Jag insåg att jag var tvungen att hålla emot med nästa hand. Blödde nu i hela handflatan och ner i andra handen och det började droppa ner på stengolvet i deras
garderobsområde.

Jag började känna mig yr och generad.

Hon sprang iväg för att hämta något medan jag väntade på toaletten där den riktiga receptionisten tydligen var. Uppenbarligen skulle denna kvinna ha mer koll
på var förbandslådan var.

Jag räknade bloddropparna på golvet - nervöst - helt själv i deras stora reception. Kom upp till 10 och längtade bort och hem och till doktorn på en gång.

Till slut öppnades dörren och samtidigt kom min första hjälpare tillbaka. Originalreceptionisten var mycket riktigt en duglig kvinna och skickade iväg den första tjejen igen för att hämta förband. De plåster som hon kommit tillbaka med innan räckte inte särskilt långt.

Hela garderobsutrymmmet förvandlades nu till en sjukstuga och hon hämtade raskt en av deras 20 staplade gästhandukar på toaletten för att täppa igen såret. Därefter klippte hon till en kompress och förband mig med gasbinda. Äntligen äntligen så stod jag inte och droppade på deras golv. Därefter tog hon raskt och tog ytterligare ett par handdukar och torkade deras golv och jag stod där med ett jättebandage redo för att lämna kunden :-).

Ringde Ronnie när jag kom ut, kunde nästan inte låta bli att gråta en skvätt. En aning yr tog jag mig till bilen och satte mig för att vila en liten stund.

Fick tillbörlig uppmärksamhet av barnen när jag kom hem. Ett gigantiskt bandage över hela fingret ger många intressepoäng. Erik hade också plötsligt gjort illa sig i fingret och berättade rövarhistorier om sina krigsskador.

Senare på kvällen provade jag och maken att ta bort bandaget för att kolla läget. Det var ett dumt drag. Det återgick genast till att blöda ymnigt varpå vi förband mig med ny kompress och massor av barnplåster vilket var det som fanns.

Snart dags att titta igen, Blöder det fortfarande blir det doktorn men det är nog lugnt.