Djurens värld

Vi åkte till Hedlandet idag för att byta en tröja vi köpt som färgat i sömmarna. Vi tänkte att vi skulle ta en mysig fika i Taxinge när vi åkte därifrån. När vi lämnat Hedlandet tog det fem minuter ungefär, sedan sov alla tre barnen.

Ska vi åka någonstans längre bort, sade Ronnie?

Jag funderade lite.
- Vi kanske kunde åka till det där stället i Tumba där de har djur, sade jag?
- Ja, sade Ronnie, du menar Hågelby?
- Jag tror det, sade jag.

Vi åkte dit. Vi hade inte varit där förut. Det var toppen. Hyfsat väder och massor att göra för ungarna och inte minst kunde man släppa Erik och låta honom löpa fritt ett tag vilket både han och vi älskar.

Vi såg på grisar och getter och hästar och lekte i lekparken och åt glass och hade bara en pytteliten trotsstund. En bra dag.

Farmor var här på kvällen och åt middag. Det var trevligt. Johan var rätt sliten, fortfarande inte riktigt OK men det tog sig. Han har i alla fall ätit ordentligt nu på kvällen. Lilla pluppen.

Söndag 21:00 ungefär

Jahaja, då har hela midsommarhelgen gått. Vi hade tänkt städa idag. Efter att Erik sprungit som en skottspole till vårt rum halva natten och vi omväxlande burit tillbaka honom eller låtit honom ligga ett tag och Johan vaknat 05.20 så var vi rätt möra imorse. Erik med. Han gick upp vid 06.45 och väckte mig och vi gick upp till pappa som föreslog att han skulle gå på toaletten. Erik fick totalt bryt. Han skrek och gnällde som om hela jorden fallit samman. Då fick jag totalt bryt. Supersur självupptagen unge först håller en vaken hela natten och sedan skriker så högt han kan för att väcka alla andra av en sådan skitsak innan man ens fått en chans att äta frukost är inte rätt recept för snälla mamman.

Jag blev JÄTTEARG och väste det argaste jag kunde uppbåda åt min son att han fan (jo jag svor) fick skärpa sig och tänka på andra någon gång och inte vara så jäkla självupptagen och sluta komma in på vårt rum hela natten och bla bla bla.... han skrek på ... han struntade i mig... så jag bar ner honom i sovrummet och fortsatte min arga "men sluta någon gång då och var lite snäll" tirad tills Erik var tyst och såg uppgiven ut. Inte rädd eller ledsen eller så, nej då. Bara som att vi lekt styrkeleken och att han fattat att han förlorat och därmed ville göra något annat eftersom det inte var kul längre. Då jag insåg att han faktiskt slutat skrika och såg normal ut så gick jag därifrån. Erik kom efter mig. Jag äckar dig mamma. Jag kramade honom. Jag älskar dig med sade jag.

Det sista som hände var att Erik gjorde samma repa igen. Inte gå på toa...skrika det längsta han kunde. Du borde ha gått och lagt dig för en timme sedan, sade Ronnie till honom, i lugn sansad ton. Erik tystnade när han såg att vällingen var på gång.

Ronnie och jag har skurat, diskat två diskmaskiner, hängt upp tvätten och städat undan leksakerna och äntligen får man sätta sig. Jag längtar i säng. Jag längtar efter att få gå på bio med min man. Jag längtar efter att få låtsas att jag kan bestämma själv vad jag skall göra en kväll. Men å andra sidan - som vi pratade om idag - så är man ändå verkligen lyckligt lottad, så jag skulle inte vilja byta med någon.

Design?

Johan har feber idag. Vi trodde först att det var tänder på gång men han verkar aningens förkyld också. Alvedonen var slut så vi bestämde oss för att göra en tur till ett jouröppet apotek. Närmaste var Kungens kurva.

På vägen ner i garaget vid City Gross så säger Erik. OOHHHH det blev mörkt. Ja vi måste ner i garaget säger vi. Vi kommer precis bara in i betongfundamentet innan Erik säger. Med en röst som darrar imponerat:
-Vilket VACKERT garage.

Det kan vara värt besväret att åka ner i CityGross garaget. Jag har svårt att se det vackra. Det är enbart fyrkantig betong. Men men. Erik ville nog att det skulle vara vackert.

Fotografier

Johan sade till mig på jobbet att det roligaste är när det är foton i bloggen. Jag har varit kass på att få ut foton. Det beror på att det tar några sekunder längre än att bara skriva och de där sekunderna är dyrköpta nuförtiden och att jag sällan orkar masa mig till att leta upp kameran och ladda in foton från dagens händelser. Insåg att jag kunde forsla telefonbilder via infrarött till den bärbara för ett tag sedan men tyvärr har jag tagit bilder med den vanliga kameran oftast.

Funderade på foton och kom osökt att tänka på Linda Rosings blogg och funderade på mängden av narcissism i de bloggar man läser på webben. I synnerhet tjejer lägger ut enorma mängder foton på sig själva i stilen "här är jag på väg ut på krogen", "här är jag i dagens outfit", "här är jag i min nya mascara". Fantastiskt på något vis. Tänk om jag skulle göra samma, det skulle se lite annorlunda ut:
"Här är jag supertrött och osminkad i morgonrock med livsnödvändigt morgonkaffe", "här är jag i morgonrock igen", "här är Ronnie i SMP T-shirt". Äh jag vet inte. Å andra sidan kanske sida efter sida med barnsnack är nästa nivå av narcissism. Istället för att fota sig själv fotar man sina barn som är en förlängning av en själv.

Hur står det då till med Linda Rosing. Hon fotar sig själv och sina bröst och läppar mest hela tiden med sin mobilkamera och lägger ut det på bloggen. Ändå har hon flera barn. Barnen får dock sekundär plats. Strax bakom brösten skulle jag tro. Nåja, jag har egentligen inget emot henne mer än att jag kanske inte delar hennes värderingar men hon lär ju knappast dela mina heller så då är det rättvist.

Midsommar

Igår var det midsommarafton. Vi hade fattat ett behagligt beslut att vara enbart med barnen. Vi inledde med lunch bestående av våfflor och vitt vin (till de stora) och begav oss därefter till folkparken för att se på de lokala festligheterna.

Det verkar som om Nykvarns kommun har samma leveratör till alla typer av storhelger. De kommer ut med cirkusvagnar och ställer upp följande:
- OK Hoppborg
- Hemska gamla uttjänta karuseller med läskiga skräckfilmsliknande figurer (tysk stil)
- Lekstånd där man kan slå ner ölburkar i pyramid och vinna hemska fleecemössor i form av stora manliga kön.
- Lekstånd där man kan fiska
- Lekstånd med lotterihjul där man kan vinna jättechokladaskar (de som hängs upp bakom hjulet är helt urblekta och ser rent livsfarliga ut.)
- Lekstånd där man skjuter prick och alltid vinner en nalle eller en uppblåsbar jättehammare som säger pip när man försöker banka på något. Nallarna är alltid i konstiga färger som orange eller cerise eller olivgröna.

Vi gick pliktskydligast och köpte en blå sockervadd till Douglas och en röd till Erik som han tog en tugga av och inte ville ha. Varför har de börjat färga sockervadden? Var det verkligen nödvändigt? Blir barnen verkligen gladare av färgad än av vit?
Därefter så ville Douglas hoppa hoppborg och Erik ville åka ett litet förskräckligt tåg som bara bebisar åkte som körde runt runt i en cirkel med en diameter på hela 3 meter. Han såg förfärad ut när det satte igång och började genast försöka klättra ur. Vid andra varvet så stannade den lätt nervösa föraren (som stod i mitten) hela tåget och lät Erik kliva av.

Vi träffade på hela familjen O och pratade med dem en stund och några andra vi kände och därefter kändes det som om det var läge att gå hem.

Ronnie föreslog att vi skulle avsluta genom att prova att vinna något i en sådan där maskin där man styr en metallklo över leksaker som ligger ihög. När man släpper upp knapparna så skall metallklon åka ner och få med sig en leksak upp och leverera den till utgången. Har ni någonsin provat en sådan så vet ni att det är i princip omöjligt. Man nuddar leksakerna eller lyckas fånga dem men så fort klon åker upp så släpper den ner bytet och man har kastat bort sina pengar.

Maken började och allt uppförde sig som vanligt. Fick för mig att jag också skulle prova och plötsligt inträffade ett mirakel. Egentligen kanske man skall styra den direkt åt höger, sade Ronnie och jag tittade dit. Där låg en nalle som såg ut som om det fanns en mikroskopisk chans att den låg lämpligt till och inte var för tung. Jag provade att trycka höger. Det gick inte. Man var tvungen att trycka framåt först.

Tryckte framåt och därefter höger och plötsligt hände det. Vi vann. Klon åkte ner i sakta mak, omringade nallen och tog med sig den ut. Ha ha. Jag känner mig som kungen i kungsan.

Det är en vit nalle med ett litet hjärta som det står LOVE på. Precis min stil. (Eller kanske inte) å andra sidan så var alternativen plyschtärningar som såg ut att passa perfekt i en amazon och små minikuddar i form av playboykaniner och då framstod den lilla nallen som rena lyxen.

Vi gick hem coh åt sill, potatis och stark ost och barnen var glada och trevliga. Bra midsommar helt enkelt.

Äckar dig.

Jag äckar dig mamma, säger Erik minst 25 gånger om dagen sedan i förrgår. Någon form av demonstration är det eller en slags positionering kanske och varannan gång säger jag att jag älskar honom också och varannan gång säger jag åt honom att man inte behöver säga det hela tiden.

När jag säger att jag älskar honom också så säger han "du äckar inte mig, jag äckar dig mamma, inte DU". Det hela är en aning förvirrande men intressant.

Idag höll jag på att måla mig när Erik säger att han också vill tvätta ögongen. Jag målar mascara säger jag, det är bara tjejer som har mascara. (Fördomsfullt, jag vet men jag känner att det kanske är lite tidigt för honom att börja.)

Nej, säger Erik, inte tjejer, du är inte tjej. Nehej, säger jag, vem är tjej då?
- Erik är tjej, säger Erik, pappa är tjej och Johan är tjej. Jaha säger jag och försöker låta bli att fnissa.

Vi är tysta sedan, i några minuter. Därefter hör jag Ronnies röst från hallen.

- Försöker låtsas att jag inte hörde det där.

Det var rätt kul. Skall mobba Erik för det om några år. Kanske. Eller kanske inte.

Johan kan gå!

Vår son har börjat gå. Även detta barn valde att ta sina första steg med pappa vid ett tillfälle när jag inte ens var hemma. Jäkla unge.

Han är ursöt. Tar några steg och ser jättelycklig ut. 2 månader kvar till dagis. Det blir bra det här.

Slottet

Idag har jag varit på Slottet. Fick en vägbeskrivning till en elev som ville ha hjälp. "Hon finns i östra flygeln, runda trappan" stod det.

Funderade en stund och insåg att jag inte hade en aning om var det var. Frågade någon hur stort det var. Ja, sade hon, det finns 600 rum men hur många kvadrat det är har jag ingen aning om.

Diskuterade Tarras Wahlberg med någon också. Nu när hon fått nytt fint jobb. Hon har tydligen blivit head-huntad till sin fakir. Skall vara tjänstledig i ett år för att modernisera deras kungligheter. Vilket jobb. Blev head-huntad via en amerikansk head hunting firma där de hittade kandidater i hela världen. Man kan misstänka en nätt liten lön.

Frågade om det var många som sökt hennes jobb nu. Det var det. Tittade på hennes tjänst i adressboken i Outlook. Det stod att hon var ansvarig för Prinsessan Victorias hov. Typ så. Coolt.

Slottet

Imorgon har jag kurs på slottet. Det är lite stort faktiskt. Vissa kunder har mer "air" än andra.

När är det läggdags?

Erik frågar i princip varje dag vad klockan är. Det är lite intressant eftersom han inte kan klockan. Han har däremot lärt sig "klockfraser".

Man kan fråga honom vad klockan är och han ger ett svar. Oftast är det halv sju, eller halv åtta eller kanske sex.

Igår frågade jag Erik hur dags han skulle lägga sig. Svaret kom blixtsnabbt.
- Om tre dagar.

Oj jag ligger efter..

Jag var på Riksbanken igår och hade ett möte. Ronnie och barnen mötte mig där för att hälsa på Gunilla. Douglas hade frågat Ronnie vart vi skulle.
Riksbanken, sade Ronnie.
Douglas blev tyst en stund.
Är det Riks FM banken? sade Douglas.