Mycket att göra

Vissa perioder i livet blir överväldigande. Just nu är det en sådan. Mycket på jobbet, mycket hemma, mycket av det mesta. Till dessa tillfällen finns det en massa "standardfraser". Jag skall försöka anamma någon av dessa:

• Kavla upp armarna
• Bita ihop
• Gilla läget
• Hugga i

Min far ar alltid varit duktig på att ha tålamod och vara accepterande. Det är också en egenskap jag inte har av naturen men ständigt tränar på. Det går hyfsat. Övning ger färdighet.

Jag läste en artikel om Isabella Rosselini en gång där det stod att hon var en människa som alltid hade ordning. Hon hade tagit fasta på sin mamma (Ingrids) trick. Det gick ut på att hon så fort hon lämnade ett rum alltid tog med sig något som skulle till ett annat rum. Dvs att aldrig gå tomhänt. Kanske är det lösningen.

Tar man på sig stegräknaren hos oss och bestämmer sig för att besöka alla rum många gånger så blir det nog rent till slut. Just nu skapar Johan en svans av smuts efter sig. Först kommer Johan med en sak. Därefter får han syn på Douglas. Då släpper han det han håller i. Springer tillbaka till sitt rum. Tar en bok. Springer till Douglas med boken och säger "boch boch". Douglas släpper då det han har just där han är och bär iväg med boken till vilket annat rum som helst än rummet med böcker och läser vänligt för Johan. Erik får då syn på dem och släpper det han bär på precis där han är och springer dit men för säkerhets skull så hämtar han en annan bok och släpper vid den hög som Douglas och Johan just börjat skapa.

Både Ronnie och jag som inte direkt kan betecknas som naturliga pedanter har utvecklat smärre interna städmaskiner. Hans är fokuserad på disk och puts och min är mer inställd på tvätt och plock. Det fungerar men man längtar tills man kan begära mer av barnen :-).