ARG Johan

Johan har varit osedvanligt grinig i flera dagar. En helg med en extremt grinig 1-åring tar på krafterna. Inget har passat. Han har svept mat av bordet, svept godis och dricka av bordet. Skrikit och gnällt hela tiden och velat blir buren, nersläppt, buren, nersläppt och krånglat och krånglat. Enbart när han har sovit eller gått med äppeljuiceflaskan fastklistrad i munnen så har man fått en liten paus från den lilla klängrankan som hållit en om benet och tittat upp och sett arg ut och tjutit.

I två dagar har jag varit så spänd att jag känt mig grinig och trött (tro inte att Erik sover på helgnätter inte - i morse kom han ner vid halv sex och började med hög röst sjunga Magnus Uggla i vår säng). Jag har fått anstränga mig för att vara lättsam och glad och likna den fru jag antar att maken helst vill ha, är rädd att jag inte lyckats så himla bra heller.

Vi blev bjudna på middag till Pappa och Gun på eftermiddagen så vi åkte dit och tänkte att det var kanske lösningen för vår lilla temporära gnällspik. Det fungerade på nåder. Han slängde saker omkring sig hos dem med.

I bilen på vägen hem så slog det mig.

Han äter dåligt
Han är jättegrinig
Han är lös i magen

Det kanske är tänder!
- Ronnie, sade jag, han kanske håller på att få fler tänder? Det skulle väl förklara saken?
- Kanske det, sade Ronnie neutralt - inte utan en viss tveksamhet i rösten.

Jag kände mig nästan helt säker. Jag skulle känna i munnen när vi kom hem.
Direkt innanför dörren så kände jag och på den nedre högra sidan så stack det upp en liten spets som kändes som en föraning till en stor tand på väg upp. Han har ju inte fått en tand på månader så det borde ju kunna vara dags nu.

Lyfte in honom till skötbordet och hällde i honom en sked Alvedon. Därefter satt han och åt frysta pommes frites utan minsta knot och tittade på medan jag bakade bullar.

Hur kommer det sig att man glömmer saker så lätt. Vi har ju ändå sett några tänder möta dagens ljus vid det här laget men trots det så känner man sig ändå handfallen över sitt barns plötsliga personlighetsförändring. Ja ja.. några dagar till bara så lugnar det kanske ner sig.