Jultomten!

Idag har vi pratat med jultomten! Mitt i Heron City satt han, mellan två glansiga konstgjorda julgranar. När vi kom ut från Hemtex så blinkade Ronnie åt mig. Jag tittade åt det håll han nickade åt. Där satt han, jultomten.

- Titta där Erik, sade jag, vem är det?
- JULTOMTEN! Sade Erik hänfört

Vi gick dit, Erik stretade emot lite. Nervöst. Det var en ganska ovanlig känsla ur mitt perspektiv.

Douglas gick med, det låg pappersark där och man kunde skriva en önskelista och ge till tomten. Jag frågade båda, ingen ville. Erik vågade inte ens titta dit, han vände huvudet åt andra hållet.

- Men lilla gubben, sade jag. Tomten är ju snäll. Vill du inte ens lägga dit en önskning? Jag kan hjälpa dig?

Erik var omutlig. Ingen tomte. Douglas försökte hjälpa till med att säga att det inte var en riktig tomte. Jag väste ilsket åt homom att hålla tyst. Det var visst en riktig tomte (känner inte för att Eriks illusioner skall brista riktigt än).

Vi gick på MC Donalds och fikade och diskuterade lite annat. Sedan råkade jag berätta för Douglas att man tydligen kunde skriva adress och telefonnummer på listan och att man möjligen kunde få en present om man gjorde det (det stod att man var med i en tävling då). Douglas ändrade uppfattning totalt.

- Jag vill skriva, sade han bestsämt.

Erik tittade på Douglas och överlade med sig själv.

- Jag med, sade han.

Vi skrev. Starwarsgubbar till Erik och Star Warslego till Douglas.

- Går man bara fram, sade Douglas till mig.
- Du kan väl gå fram och fråga vad man gör, sade jag bestämt (och retades).

Douglas tittade på mig med förskräckt blick och insåg att jag skulle hjälpa till. Vi gick fram och pratade och båda barnen tog i hand och tomten tackade för listorna och uppförde sig precis som en tomte skall göra (enligt konstens alla regler i alla fall).

Lyckad eftermiddag får man säga.