Tid

Låg i badkaret e några minuter helt själv imorse. Hade blivit väckt av Johan som gallskrek klockan sex och gallskrek så mycket att han väckte Erik. Douglas seglade upp runt åtta som vanligt när vi andra trampart runt och städat och känt oss trötta och tungsinta i flera timmar.

I vilket fall som helst så badade jag och Johan och han blev upplyft och jag fick några minuters ensamhet.

Funderade över vilken LYX det är med tid. Tänk att jag aldrig insåg det när jag hade den. Just nu ägs min tid nästan inte alls av mig. Jobbet och barnen äger runt 80% av tiden och resten är små snuttar av tid som man vårdar ömt när de dyker upp.

Tiden som är över är min och Ronnies. Vi gillar ju att umgås så för det mesta så är det toppen men den helt egna "alldeles själv" tiden finnns knappast alls. Den måste dessutom checkas ut och godkännas eftersom den blir på bekostnad av makens tid.

Det här är en enorm skillnad jämfört med för några år sedan. Att vänja sig vid det har tagit tid men lustigt nog så har jag nog vant mig. Strax efter att Erik hade fötts var de här tankarna ständigt återkommande. Nu är det mest underhållning att fundera över hur mycket tid man har haft som man inte uppskattat på det sätt man skulle gjort idag.