Maken har lämnat mig för en olidligt lång årlig konferens och skall nu vara borta och sola och bada (och kanske jobba några timmar om dagen) i hela 8 dagar med sina jobbarkompisar. Under tiden så är jag och barnen hemma och jag samlar insikter om hur det är att vara ensamstående med barn.
Jag kommer därmed att tömma kattlådan varje dag, gå ut med soporna själv och putta fram soptunnan på måndag.
Det kommer att gå bra. Hoppas jag. Den här veckan brukar inte vara så kul. Förra året så klämde jag Johans finger av misstag i matberedaren. Det var verkligen fruktansvärt. Jag ringde Ronnie och grät. 2 år så har barnen haft kräksjuka. Jag bävar inför den här veckan. Håller tummarna för att det är min tur att ha det lugnt och skönt.
Måste övertala Helene om att vi också skall ha konferens på något trevligt ställe.
Plötsligt blev det bråttom
-
Jag har jättesvårt att koncentrera mig på jobbet nu. Det är alldeles för
lugnt. Men nu är det ju bara två dagar kvar till semestern. Så nu blev det
plötsli...
5 år sedan
1 kommentar:
Om ni drar iväg på konferens tror jag att ni behöver en gästföreläsare. Någon som pratar om kundperspektivet när det gäller det ni arbetar med.
Jag tänker mig att jag har ett förslag på en person som vore lämplig. Och kanske till och med villig att betala sin egen resa. ;-)
Eller så är det dags för vår gemensamma, girls only, resa? 8 dagar sa du?
Skicka en kommentar