Besök hos ögonläkaren

För nästan en månad sedan fick jag ögoninflammation. Vilket jag skrev här. Gick till doktorn som en duktig flicka och fick ögonsalva som skulle läggas i ögonen (notera läggas) tre gånger om dagen i 10 dagar.
I 10 dagar så lade vi ögondropparna i ögonen. Varje gång sved det till och därefter satte mina ögon igång att gråta. Eller hälla ur sig vätska. Jag härdade ut och hoppades på bättring. Stundvis kändes det som bättring men bara stundvis.

Har vaknat varje morgon i några veckor med ordentligt med grus i ögonen och någon form av kletig känsla när jag väl lyckats få bort gruset.

Har också levt med en slags växande huvudvärk som bara blivit värre och till slut började jag känna mig helt uppgiven, grinig, huvudvärkig och framförallt rätt less.

Ringde till Cityakuten och fick reda på att jag borde ha ringt på en gång om de skulle kunna göra något på distans och det var bara att komma dit igen och sitta i kö ett par timmar om jag ville ha hjälp.

Igår gjorde jag det. Träffade dock en gammal jobbarkompis i väntrummet och pratade med henne en stund. Därefter fick jag träffa en annan ögonläkare.

Hon undersökte mig och bekräftade att jag fortfarande hade ögoninflammation.

Följande samtal utspelade sig:
Doktorn:
- Jag ser här att du fick en salva sist och den fungerar bara mot en bakterie. Jag skriver ut en annan medicin som är mer bredspektra och fungerar på fler bakterier.
Jag:
- Jaha, det låter ju bra (i huvudet: och varför gjorde ni inte det förra gången?)
Doktorn:
- Det är viktigt att du inte använder kontaktlinser när du behandlar detta.
Jag:
- Men jag har inga kontaktlinser.
Doktorn:
- Nej för det är viktigt att du inte använder kontaktlinser nu.
Jag:
- OK, men jag har inga kontaktlinser. (I huvudet?:Varför hör hon inte vad jag säger? Det här måste vara fjärde gången hon berättar hur jag skall hantera de kontaktlinser jag redan när vi hälsade sade att jag inte har.)
Doktorn:
- Nej jag säger bara det.
Jag:
- OK.(I huvudet: Jag håller tyst så kanske vi kan byta samtalsämne snart - det här är en taktik jag lärt mig av min man, jag hade aldrig provat innan.)
Doktorn:
- Vill du ha droppar eller salva? Det kanske är enklare med droppar?
Jag:
- Ja tack verkligen (Droppar kan jag droppa i på dagen och behöver inte åka hem och få hjälp av maken och därefter känna mig geggig och farlig när jag håller kurs.)

Man undrar ju ändå hur det kommer sig att Doktor nummer 2 skriver ut de vanliga ögondropparna som jag fått tidigare i princip varje gång (vilket rör sig om kanske 3 i hela mitt liv) och att hon erbjuder droppar för att det är enklare.

Nåväl - idag en och en halv dag senare så mår jag bättre, har blivit av med huvudvärken och känner sakta hur livsandarna börjar återgå till det normala igen.