Matsäck eller inte matsäck

- Mamma, är det dagisdag idag? Sade Johan när jag i all hast hjälpte till att få på kläderna imorse.
- Japp, sade jag i hurtig ton, då får du träffa kompisarna igen.

Johan svarade inte. Han är lite trött av sig på morgnarna.

- Jag hoppas verkligen inte att det är matsäck idag, sade Johan.
- Nehej, varför inte det? (Vi som till och med brukar göra pannkakor för vår lilla bortskämda gullplutt.)
- Nej, då måste man gå till skogen och det är så långt att gå, sade Johan.
- Jahaja, sade jag, gillar du inte det?
- Nej, sade Johan.

Han har nog ärvt mina gener. Eller kanske Ronnies. Det lustiga är att Erik inte låter något stoppa sig. Han kan gå 4 kilometer utan problem om det vankas underhållning eller är något roligt på vägen. Johan verkar ha fått samma bekväma gen som vi övriga har begåvats med.

En gång när de åkte skridskor förra året så frågade jag Erik när jag hämtade dem om det varit kul.
- Javisst, sade Erik, jag tyckte att det var jättekul men Johan grät hela vägen hem från skridskobanan.
Det verkar vara värsta militärcampen på dagis nuförtiden.