onsdag 9 januari 2008

Mörkt


Det känns att det är mitt i vintern. Idag åkte jag kvart över sju och imorgon åker jag kvart i sju för att hinna förbi jobbet och därefter till Fortum. Idag när jag kom hem vid sextiden så fick Johan välling. Han somnade och har därefter inte hörts av mer. Känns lite trist. Har sett honom exakt 10 minuter idag.


De övriga var mer sällskapliga men båda barnen var ur fas. Douglas verkar ha lite försenad ångest över att ha fått ett till syskon och ringer sin mamma mest hela tiden och försöker bestämma olika saker. Hon - som knappt sover för att det tydligen var hennes tur att få ett barn som är halvkrångligt att hantera - verkar aningen pressad. Intelätt att veta hur man skall hantera det - tur att vi åker till London om en vecka så att han får chansen att vara lite i centrum.


Erik har börjat nya dagiset. Det verkar helt OK men han stod fastklistrad som ett klistermärke vid väggen precis innanför dörren och vägrade gå in när jag skulle lämna trots att två av tre fröknar stod och lockade snällt på honom. Till slut fick jag bära in honom och sitta kvar en stund tills han upptäckte det nya glänsande piratskeppet och glömde bort mig. Därefter har det gått bra men det kostar på att gå på dagis igen efter jullovet. Han var supertrött hela kvällen och har gråtit för för småsaker minst 10 gånger. T ex tog han en leksak som Douglas hade i badkaret varpå Douglas naturligtvis protesterade. Ronnie sade beslutsamt men hyfsat vänligt åt Erik att släppa den leksak som Douglas hade. Därpå skrek och grät Erik i 15 minuter till allas stora irritation.


Behöver dessutom jobba nu med så jag har temporärt pausat för att gnälla lite offentligt. Maken verkar däremot nöjd. Han sitter brevid mig och spelar bilspel på XBOXen med hörlurar och ratt och pedaler. Han fick just upp en ruta. "du har spelat en timme - bra gjort".


Det är på sätt och vis intressant. Man dresseras till att sitta länge. Du har varit här i två timmar, superbra, tre timmar, du är toppen... skumt. Nu fantiserar jag väl mest förståss. Den enda rutan vi sett hittils är entimmesrutan.

Inga kommentarer: