Favorit i repris - tröttare än Beppe

Några av oss kanske kommer ihåg Beppe. Jag gör det i alla fall. Förmodligen var Beppes godnattstund mitt första favoritprogram. Nåja, dagens tema är trött. Supertrött. Tycker du att du slösat tillräckligt med tid i denna blogg på att läsa om det så sluta läs nu och känn dig välkommen en annan gång.

Vi har nu gått in i fas två i vårt kök. Det innebär att det är dags att måla köksskåpen. Det innebär utflyttning av hela köket, tvätt och slipning samt målning. För att göra det möjligt så bestämde vi att jag skulle flytta ut med barnen en dag och lämpligtvis bo hos pappa och Gun som inte var hemma. Därmed skulle min händige make få möjlighet att slipa och måla utan att oroa sig för våra barns välmående (och sin frus).

Det lät som en bra idé. Delvis var det det också. Men jag sitter och känner mig uråldrig. Lade Erik igår kväll något senare än vanligt. Vid 9 ungefär fick jag honom i säng. Vid 11 - när det var (något försenad) läggdags för egen del så kom han upp. "Jag är vaken mamma!". I säng igen. Vid 12 kom han in i pappa och Guns rum och var vaken igen. Gick in och lade honom på nytt i det lilla gästrummet intill. Låg brevid och väntade en halvtimme tills han somnat. Sedan vaknade Johan, matade honom och somnade. Vid tre kom Erik igen. Lade honom på nytt och låg brevid (lätt illamående av trötthet) en stund. Slutligen 05.05 kommer Erik spatserande och utbrister högljutt: JAG ÄR VAKEN! (eller egentligen Vakin). Gå och LÄGG dig väser jag med sprängande huvud och livrädd att han skall skrika upp sin bror ur dvalan. Det är NATT. Erik inser att jag inte är redo och byter till butter min. Jag VILL INTE säger han. Hoppfullt tänker jag att han kanske somnar om han får välling. Vi går och gör välling, han vägrar att lägga sig. Helt klarvaken säger han pling vid mikron och pratar med vällingflaskan i munnen. Jag försöker få honom i sovläge i hans säng igen. Ur ett Erikperspektiv försökte han nog. Han låg rätt länge och sparkade bara lite med benet och krafsade bara lite på mig och snurrade ganska lite. Sedan hör jag det. Ljudet.
Uff , eh, uff eh, pip. Det karaktäristiska ljudet av en vaknande Johan. FAN. Säger till Erik att han får försöka sova. Går och lyfter upp Johan (klockan är nu halv sex) och börjar amma honom. Det tar några minuter. Från rummet intill hör man "maaaammmaaa, jag är vaken? Kan inte sova?". Tittar ner på Johan, han sover. Vågar jag skrika till Erik att komma in? Erik fortsätter. Jag är vaaaken? maammmaaa? Till slut får jag ge mig. Ropar till Erik att han kan komma in. Johan vaknar. Mitt huvud värker och ögonen känns varma och torra och konstiga och jag tänker att slipdamm kanske ändå är rätt nyttigt för barn. Vi ligger i sängen och är vakna allihop till 05.58. Då ger jag upp och släpar mig upp och får på Tv:n.

Barnen har sovit gott idag på dagen. Erik sov säkert tre timmar :-).

Innan jag träffade Ronnie fick jag ofta höra att jag såg yngre ut än vad jag är. Kanske smicker, inte vet jag. Nuförtiden vågar jag knappt titta mig i spegeln. Läste i någon tidning häromveckan att den bästa antirynkkrämen är sömn. Hur hade dom tänkt sig att det skulle gå till då? Min enda chans är just antirynkkräm. Ingen har sagt något om att jag ser ung ut på länge. Det finns nog inget som åldrar en så effektivt som småbarn. Tur att jag redan har träffat rätt. Ronnie får helt enkelt gilla en äldre version av sin fru också.

Det blir fint i köket. Bara några veckor kvar men vi sover nog hemma nu :-).