Johan kan stå själv nu. Det var inget jag visste men svärmor var barnvakt häromdagen och plötsligt kunde han "stå lull". Några sekunder visserligen sade hon men ändå!
Hade aldrig hört talat om begreppet "stå lull" innan jag fick barn men jag inser att det är en hel del jag aldrig hört talas om.
Nåja, åter till ämnet: Johan hade till min vetskap aldrig lyckats stå upp själv men av någon anledning så verkar både min man och min svärmor ha en slags utvecklande verkan på barnen. Erik stod upp första gången själv när Ronnie var hemma och gick första gången själv när Ronnie var hemma. Det är väl troligen nackdelen med att dela föräldraledigheten att man får dela med sig av de stora ögonblicken.
Jag trodde knappt på det, svärmors positiva uttalande alltså, men se det skulle jag ha gjort för nu kan stora killen stå själv i hela 3 sekunder innan han faller fritt åt vilket håll som helst.
Johans största tillgång (ur hans föräldrars synvinkel i alla fall) är att han äter allt. Glatt petar han i sig köttbullebitar, bacon, potatis, pasta, tomat och allt annat som vi lägger fram. Erik kan fortfarande inte äta något annat än äpple och pasta. (Jag underdriver men inte särskilt mycket tyvärr..)
Imorgon skall pappa, farfar och Johan gå på maskinexpo. Det ska böjas i tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar