Makens spännande personlighet

Det är något särskilt med Ronnie. Han är som en naturlig Legomaster. Han föredrar att få saker i delar och skruva ihop dem.

Han är extremt rastlös idag. Att vara frisk i en familj där alla andra är sjuka är halvkul förmodligen. Igår trodde vi att alla var friska och åkte till Ikea och köpte ett skåp att ha Johans TV Box och Playstation i. Vi hade en hylla tidigare men nu när vi flyttat runt boxarna så fick den nya (dvs vår gamla) box inte plats så han behövde ett litet skåp under TV:n.

På Ikea hittade vi något lämpligt för drygt 200 kronor och åkte hem. Johan och jag åkte via apoteket och köpte Ipren, Alvedo och Echinacea och när vi kom hem så pågick skruvandet. Skåpet var på väg att förvandlas från platt paket till skåp.

Idag har Ronnie klättrat på väggarna och druckit kaffe. Jag har jobbat, Johan sover och Douglas och Erik ser ut som hängpelargoner.

- Det var kul att skruva ihop det där skåpet, sade Ronnie plötsligt och såg nästan tacksam ut.
- Det blev bra, sade jag.
- Jag behöver något att skruva med, sade Ronnie och tittade lystet på luftvärmepumpen som låter konstigt.
- Vi behöver i och för sig fixa tvätten, sade jag
Ronnie tittade irriterat på mig och jag hörde den outtalade meningen:
- Jag sade inte tvätta, jag sade skruva. Skruva är roligt, tvätta är tråkigt.
Nej han sade inte det, men jag förstod ändå.
- Vi kanske behöver något från Jula, sade han sedan.
- Jaha, sade jag.
- Jag tror att jag åker och köper en rullgardin.
- Jahaja, sade jag, gör det du.

Han har åkt nu, och tagit med sig de stora barnen. Snart kommer han nog hem med lite nya byggsatser.