I utbyteskön

Vi var på Ikea idag (igen). Vi försöker skapa lite plats i tvättstugan för att få lite mer golvyta och mindre högar därinne och maken är som vanligt i byggartagen.

Jag sade till Johan när vi åkte upp i deras superlånga rulltrappa att han fick vara försiktig och att man skulle lämna minst ett steg tomt framåt för att de som åkte före oss (pappa och Erik) skulle ha möjlighet att backa ett steg utan att knuffa oss bakåt.

När vi väl kommit upp så vände han sig till mig och sade i avspänd och konverserande ton.

- Mamma, om du ramlar i trappan så dör du.
- Ja, sade jag.
- Då får vi klara oss utan mamma, sade han sedan glatt.
- Ja, sade jag (nu lite spänt)
- Då kan vi ta tillbaka katterna, sade han sedan.
- Jo, sade jag. Skulle du föredra det eller?
- Nej, sade han, med viss tveksamhet.

Jag fick ägna en lång stund åt att komma ihåg att min son nog inte riktigt förstår hela konceptet av det här samtalsämnet men han är en riktig liten mammaplutt så jag tror nog att jag fortfarande leder. Men det var på håret.