Tonårsdrömmar

Douglas hade en kompis med sig till vår mycket avancerade korv och makaronerlunch igår. De satt och åt med god aptit. Maken och jag började prata om hur stora de blivit och att det inte var långt kvar tills de stod med moppar utanför.

Vi pratade vidare om hur vi skulle gå ut och be dem vara tysta när de stod och gasade och ett litet intresserat ljus tändes i de unga gossarnas ögon vid tanken på en moped och att vara stor.

- Då går vi ut och säger till er att vara tystare, sade Ronnie, och då säger ni hej då och drar iväg. (Han härmade en basröst också.)
- Ja, då drar vi, sade Douglas lyckligt. Då åker vi till macken och köper godis för då har vi pengar.
- Ja, sade Albin, då åker vi och köper godis på macken.

Maken och jag tittade på varandra i samförstånd. Godis... fniss. Man kan ju alltid hoppas.